Jag har aldrig riktigt förstått vad som är privat. Var gränsen går vid vad du berättar för en full främling på bussen eller vänder dig till en psykolog för att få ur dig. Egentligen skulle jag i alla fall möjliga vända mig till den fulla främlingen.

Främlingen kommer knappast att döma dig, eftersom hen inte känner dig som person. Främlingen kanske blir arg på vad du säger, men eftersom att du är en i publik miljö är det oftast ingen fara. Det värsta som kan hända är egentligen att främlingen går hem till sin partner och skrattar åt vilken skum person hen träffad på bussen.

Det bästa med frälingen är att du troligen aldrig kommer att träffa den här personen igen. (I alla fall är sannorlikheten inte så stor om du bor i en storstad). Psykologen kommer däremot att på ditt nästa möte vilja fortsätta prata om det där du sa förra veckan eller i alla fall referera till det.

Svårigheterna blir dock när den där främlingen slutar vara en främling. Kanske träffar du hen igen, kanske pratar ni så mycket på den där bussresan att ni byter nummer och vill bli vänner.